Historik

Åmåls trädgårdsförening bildades i början av 40- talet. Ja, redan 1941 fast då under namnet Åmåls fruktodlarförening. Föreningen därmed fyllde 60 år – 2001. Den 6 mars 1941 hölls ett offentligt föredrag av trädgårdskonsulenten Herr Ragnar Gustafsson, Vänersborg med förslag om bildande av en fruktodlarförening i Åmål. Under en intensiv hektisk period under mars det året hölls inte mindre än fem möten vari beslutades att bilda Åmåls Fruktodlarförening och en styrelse om sju personer utsågs. Ordförande blev Knut Stenström, vice ordförande S.E Ahrne, sekreterare Hilmer Hult, kassör Albert Johansson, vice sekreterare Allan Jacobsson, ledamöter Erik Eriksson och Sigurd Andersson. Redan denna första månad beslöts att införskaffa en fruktträdsspruta för ett nettopris av 185:75 från AB svenska Industrivaror, Lindesberg.

Behövliga trycksaker inköptes från provinstidningen Dalsland. Att det var tuffa år då under andra världskriget och att det var ett stort behov av att vara kunnig i exempelvis konservering och trädbeskäring kan man läsa ut i de med stor sirlighet handskrivna protokollen. Men ordnade kurser i konservering, ja man tom anställde och utbildade trädbeskärare samt försökte ombesörja anskaffning av fruktträd till föreningens medlemmar vilket inte var alldeles enkelt då tillgången var knapp och efterfrågan synnerligen stor. Redan 1942 beslöt man att köpa utrustning för igångsättande av musttillverkning i en källarlokal på Åsgatan. För att kunna köpa utrustningen fick styrelsen teckna en gemensam borgen för det lån som erfordrades för inköpet.

Det är trevligt att läsa de redan det första året ansåg musttillverkningen mycket lyckad. Medlemsavgiften som från början var 2:- per år och medlem höjdes 1945 till hela 2:50. 1946 beslöt man om inträde Pomologiska föreningen. Under 40-talet utbildade föreningen flera personer som trädbeskärare och även besprutningskunniga. Dock förelåg det stora problem med kvalitén på de besprutningsvätskor vilken man besprutade träden med. Trots att föreningen redan från början införskaffade en spruta och dessutom övertagit en del användbar utrustning från en tidigare befintlig fruktodlarförening i Åmål som sannolikt ”stilla insomnat” på 30-talet, införskaffades ett flertal besprutningsaggregat vilka placerades ut inom dels de norra dels de södra trädgårdsområdena att endast användes av föreningens egna medlemmar.

Musteriet som framtill 1948 legat på Åsgatan flyttades till Malmgatan för att få mer ändamålsenliga lokaler. Det förelåg omsättning på ordförandeposterna under de senare åren på 40-talet och i början på 50-talet. Gerhard Wadensjö följdes av Adolf Larsson som efterträddes av Harald Kjellgren, 1951-53. Under dessa år började föreningen förutom fruktträd att inköpa och förmedla olika slags prydnadsbuskar. Ex. av vad som föreningen inköpte och förmedlade kan ses i en av Munkedals Plantskolas leveranslista från 1 maj 1954. Ett annat år var det lökväxter som rönte stort intresse och det inköptes dylika för hela 6000:-.

Det var under samma år 1951-1953 som medlemsantalet var som störst, drygt 300 medlemmar. År 1956 tillverkade man över 10.000 liter must men redan 1958 slogs det rekordet då man pressade 25.000 kg frukt vilket resulterade i drygt 12.000 liter must. För att efterföljas av endast lite över 1000 liter 1959. 1961 förekom ingen som helst musteriverksamhet, istället diskuterades ersättningslokal till den man innehaft på Malmgatan sedan 1948.

Inför årsmötet 1962 hade propåer och påtryckningar kommit från yrkesodlare hos Pomologiska Föreningen att föreningen borde föranstalta om en namnändring vilket enl. dåvarande stadgar skulle kunna beslutas på två av varandra följande årsmöten. Således beslöt man att på årsmötet 1963 att ändra föreningsnamnet till Åmåls Trädgårdsförening. Vid årsmötet 1962 avgick Erik Eriksson som hade varit verksam som ordförande i åtta år för att efterföljas av Fritz Ljungberg. Erik hade tillhört styrelsen sedan föreningen bildades och under flera år också verkat som sekreterare innan ordförandeskapet. NWT hade inne en stor artikel med 2 bilder efter den 15 febr. 1962. Erik utsågs vid detta tillfälle till föreningens första hedersordförande och fritt medlemskap. 1962 var det år som Gösta Berg invaldes och vid konstitueringen utsågs till sekreterare vilken tjänst han fullföljde med bravur i 15 år eller t o m 1977. Han återkom senare 1984 på samma post, och verkade på den t o m 1996 alltså totalt 28 år som sekreterare. Han utsågs då helt naturligt till hedersmedlem och med fritt medlemskap. I och med att Gösta Berg övertog sekreterartjänsten började en ny era vad avser skrivandet av protokollsböcker i folieformat. Gösta Berg började då skriva ut protokollen på maskin. Samma år, 1962 fick föreningen tillgång till nya lokaler för sin musteriverksamhet, nämligen ute i den gamla ladugården på Nygård. Redan det första året på Nygård tillverkade man 8.850 liter must och dessutom 432 liter som användes för vintillverkning.

En av finansieringskällorna för att kunna investera i utrustning till musteriet var en omfattande lotteriverksamhet under de flesta åren. Av de gamla protokollen kan man utläsa att s k trädgårdsvandringar var vanligt förekommande under juni-augusti på 50- och 60-talet. Man tittade på trädgårdsägarnas planering, växtval – bra resp. mindre lyckade planlösningar etc. man fick och man bytte råd om växters skötsel och parasiters bekämpande. 1964 fick föreningen arrangera ”Årets trädgårdsdag” för Norra Älvsborgs trädgårdsförbund. Åmål besöktes den 30 augusti av en 200 trädgårdsintresserade gäster som fick en positiv bild av vår vackra stad med all dess villaträdgårdar. 1966, 25 år efter föreningens bildades hölls årsmötet på Grand hotell där bl a förslag kom upp att anordna en tävling för att utse de vackraste trädgårdarna i stan. I samarbete med Åmåls Sparbank anordnades 1967 kurser för nyblivna egnahemsägare som rönte intresse och inte mindre än ett 40-tal deltog i Sid 4 Kursen som leddes av trädgårdskonsulenten Karl Anjou, Älvsborgsläns Norra Trädgårdsförbund. Karl Anjou var en trägen kurs och föredragshållare under 60-70 talet och hade efterträtt Ragnar Gustavsson som hade föreningens årsmöten och ofta fick de båda tala om olika besprutningsmedel att bekämpa olika slags parasiter, mjöldagg, gråmögel etc. Till skillnad mot vad som gäller numera fanns det ju många preparat att använda på buskar och träd, ja t o m DDT-preparat användes. 1967 kom dock Anjou med uppmaningen att inte använda giftigare medel än vad nöden kräver. Har man att välja det minst giftiga om verkan är detsamma.

Under Olle Johanssons ordförandeskap 1969-1976 fick musteriet (1974) göra en mindre förflyttning till nuvarande lokal ute på Nygård sedan den tidigare lokalen måste rivas vid byggandet av den nya Strömstadsvägen som nu går förbi Nygård. I en verksamhetsberättelse från 1974 kunde man ta del av nedanstående devis som en vis kines lär ha sagt och som säkerligen är lika gällande idag; Vill du var Lycklig för en dag - drick Dig full Vill du vara lycklig tre dagar – slakta Din gris och ät upp den Vill du vara lycklig en vecka – gift Dig Vill du vara lycklig alla Dina dagar – odla blommor Första kvinnliga styrelseledamoten Gurli Almbacke invaldes 1974 i föreningens styrelse.

1975, hade man en kylig period på senvåren med orimligt låga tempraturer, de lägsta majvärdena sedan 1888. Potatis och andra frostömma växter frös men för de flesta dock blev sommaren vacker med mycket sol. Det var det året som Åke Hansson, vår musterimästare sedan flera år blev invald i styrelsen. 1977 blev han kassör vilket han med stor bravur fullföljde i 22 år eller t o m 1998. Ekonomin var det året, 1975 lite kärv, musteriet hade året innan gått med förlust och man diskuterade musteriets vara eller inte. Man utsåg dock en ny hedersledamot Henry Eriksson för det arbete han lagt ner i föreningen och i synnerhet inom musteriet. 1977 utsågs också en ny ordförande, John Thorin som verkat allra längst på denposten inom föreningen(11 år t o m 1988) då han efterträddes av Bertil Sjöholm.

Musteriets vara eller inte vara, var uppe på flera årsmöten i rad i början av 80- talet. Detta p.g.a. att alla maskiner var slutkörda. Ja, t o m en försäljning diskuterades 1983. 1983 var det året dags för Älvsborgslän norra Trädgårdsförbund att lägga sommarmötet till Åmål. Sommarmötet inledes med dåvarande kommunalrådet Gerhard Jansson hälsade de ca. 75 tillresta gästerna och berättade om Åmåls historia alltifrån 1643 fram till våra dagar. Därefter tog teamet Åke Blomgren/ Olle Englund över för att fortsätta Åmålspropagandan. Karl Anjou hade sen en riktig blomsterkavalkad som avslutning. 1986 hade musterifrågan, som dominerat föreningens arbete de senaste åren äntligen kommit till en lösning. Efter en mycket stor arbetsinsats av framförallt Börje Hedskär och många andra, och med god hjälp av kommunen kunde föreningen börja musta med gott resultat. Investeringarna fortsatte under slutet av 80- talet med kompletterande maskiner och utrustningar. 1989 inköptes 10.00 st. glasflaskor och drygt 600 plastbockar. Dock hade man inte lyckats anskaffa någon diskmaskin dör dessa flaskor, ett ständigt återkommande önskemål. På årsmötet 1992 när man utsåg Arne Hansson som ordförande och Ejnar Jansson som heders medlem efter 28 års arbete i styrelsen och på musteriet hade man glädjen att ha Sveriges gladaste föredragshållare Lars-Erik Samuelsson som talde om trädgårdar och blommor, som gör varje människa glad kunde man läsa i PD 27/2 1992.

Under några år i mitten av 90-talet planterade och skötte föreningens äppelträden vid Thorstensons Industrimuseum. Under senare år har föreningen förutom musteriverksamhet de år det funnits frukt att musta arrangerat växtbytardagar, kurser i kompostering, börjat deltaga i torsdagsarrangemang samt haft synnerligen intressanta föredragshållare i samband med årsmötena. Under 1998 samlade föreningen ihop en mängd gamla styrelseprotokoll, räkenskaper, skrivelser, ja allt som kunde ha samlats hos olika funktionärer i dåvarande eller tidigare styrelser. Materialet lämnades ganska ostrukturerat i tre stora kartonger till Föreningsarkivet som sedan sorterat att strukturerat allt detta material vilket möjliggjort bl.a. denna jubileumsskrift eller kunna ingå i exempelvis föreningsforskning etc. vår förening har ca. en hyllmeter lagrat i lokalerna under biblioteket.

Det var under 1998 det började byggas upp en hotbild om att byggnaden som våra musterilokaler är belägna i och som ligger ute på Nygård skulle rivas eller försäljas efter som kostnaderna runtomkring var för höga. Under 1999 förekom ett flertal underhandlingar med de kommunala instanserna och vi fick då en frist till 2001. Försäljningsfrågan lär vara bordlagd till 2002. Eftersom vi fortfarnde befinner oss i samma lokaler så är läget för närvarande lugnt Vår 60-åriga trädgårdsförenings historia kan sägas krönas med att vi under År 2000 deltog med stor frenesi i den trädplanteringsstafett som arrangerades genom hela landet i och med Riksförbundets 100-årsfirande. Vi planterade 7 st. äppelträd på olika skolor inom Åmåls kommun av det drygt 200 träd som planterades av olika lokala föreningar över hela landet.

Vad som ytterligare kan sägas om detta första millenniumår är att föreningen efter flera dåliga fruktskördeår kunde glädjas åt ett nytt gott musteriår. Vad gäller medlemsantalet har det under de 60 åren pendlat mellan som högst 308 medlemmar, 1951 till ca.80 st. under 1986-87. Under 40-talet hade vi ett snitt på ca 204 st. På 50-talet ca 270 st. Under 60-talet sjönk antalet till ca. 175. På 70-talet sjönk det ytterligare för att på 80-talet vara nere i ett snitt på 90 st. Under 90-talet aktiverades medlemsvärvningen och föreningen gick återigen upp till att pendla mellan 100-110 st. Ett medlemsantal som nu ser ut att ha stabiliserats och i år är på stigande. Ja, hela 116 st år 2000.

Under dessa 60 år har föreningen haft 11 st. ordförande alltifrån Knut Stentröm som var initiativtagare vid starten, till vår första kvinnliga sådan, Eva-Lena Häll som börja sin period 1998. Allra längsta ordförandetiden innehade John Thorin under 1977-1998. 2009 tillkom vår andra kvinnliga ordförande Anki Plate-Björson. De som tjänstgjort allra längst i styrelsen är det båda hedersledamöterna Ejnar Jansson, 28 år under 1964-1992 med musteriet som specialitet samt Gösta Berg också med 28 år dock uppdelat på två perioder, som sekreterare 1962-1977 samt 1984-1996. På kassörsidan har vi också haft en i många år, nämligen Åke Hansson med 22 år, tiden 1977-1998. Är således inne på sitt 26:e år som styrelseledamot. Dessutom har Åke under samma tid arbetat synnerligen idogt för att vårat kära musteri skall fungera dels maskinellt, dels med musttillverkning vilket han med stor frenesi fortfarande arbetar med.  Medlemstalet fortätter att växa och vi är nu uppe i ca 200 medlemar.

Bli medlem

När man är medlem i Åmåls trädgårdsförening får man möjligheter att vinna nya bekantskaper och att dela med sig av sina kunskaper och visioner. Förutom detta har man även möjlighet att följa med och uppleva olika trädgårdsbesök, deltaga i växtmarknaden. Finna insperation i de föredrag som föreningen anordnar. Föreningsmedlemar erhåller också rabatt i ett flertal butiker.

Trädgårdsföreningen har många medlemar som med sin erfarenhet och kunskap är till stor hjälp. Vi ingår i Riksförbundet Svensk Trädgård som bl.annat ger ut medlemstidningen "Hemträdgården" som ges ut sex gången om året. I "Hemträdgården" medverkar de främsta trädgårdsskribenterna och fotograferna som seriöst medverkar till att sprida kunskap om trädgårdsodling i Sverige. Som medlem får man också kostnadsfri rådgivning per telefon av vår trädgårdskonsulent.

Vill du veta mera kontakta: Någon av oss i styrelsen

E-post: blimedlem@amalstradgardsforening.se